Allriskförsäkring är ett försäkringsskydd som kan ersätta plötsliga och oförutsedda skador på egendom. I en hemförsäkring kallas det ofta drulleförsäkring eller otursförsäkring. Skyddet kan ingå i en mer omfattande försäkring eller tecknas som ett tillägg.
Ett typiskt exempel är att någon råkar tappa en mobiltelefon i golvet så att den går sönder. En sådan olycka kan omfattas av allriskskyddet även när hemförsäkringens grundskydd inte ersätter skadan. Den faktiska ersättningen bestäms dock alltid av villkoren och omständigheterna.
Namnet betyder inte att alla skador ersätts. Det finns undantag, högsta ersättningsbelopp och regler om vilken egendom som omfattas. Normalt slitage och en sak som gradvis blir sämre är något annat än en plötslig olyckshändelse.
Vid en ersättningsbar skada kan både självrisk och åldersavdrag minska utbetalningen. En äldre telefon ger därför inte nödvändigtvis ersättning motsvarande en helt ny. Allrisk bör också skiljas från en produktförsäkring för en enda vara. Genom att läsa båda skyddens villkor går det att se vad som överlappar och vilka skillnader som faktiskt finns.
Praktisk tillämpning
Försäkringsvillkoren avgör vilket skydd som faktiskt gäller. Läs därför definitioner, undantag, självrisk, högsta ersättning och krav på aktsamhet innan ett avtal tecknas. Samma benämning kan ge olika omfattning hos olika försäkringsgivare. Vid en skada behöver den försäkrade normalt anmäla händelsen snabbt, begränsa fortsatt skada och kunna visa vad som inträffat med exempelvis kvitton, fotografier eller andra underlag. Ersättningen påverkas ofta av egendomens ålder, marknadsvärde och om säkerhetsföreskrifter följts. För företag bör skyddet ses över när verksamhet, omsättning, lokaler eller avtal förändras. För privatpersoner är det bra att jämföra skyddet med hemförsäkring och andra försäkringar så att viktiga risker inte faller mellan avtalen eller försäkras dubbelt. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov.
