Delningstal används i den allmänna pensionen för att räkna om pensionsbehållningen till ett årligt pensionsbelopp. Talet speglar främst hur många år en person i en viss årskull i genomsnitt förväntas ha kvar att leva när pensionen börjar tas ut.
Inkomstpensionen beräknas förenklat genom att pensionsbehållningen delas med delningstalet. Om behållningen är 3 miljoner kronor och delningstalet är 15 blir den årliga pensionen ungefär 200 000 kronor före skatt och andra justeringar.
Ett senare uttag ger vanligtvis högre pension per månad. Personen hinner tjäna in mer pension, och kapitalet ska fördelas över färre förväntade återstående år. Delningstalet är gemensamt för kvinnor och män inom samma årskull trots skillnader i faktisk livslängd.
För inkomstpension fastställs delningstalet enligt regler som bland annat beror på födelseår och riktålder. Vid tidigt uttag kan ett preliminärt tal användas. Premiepensionens delningstal räknas på ett annat sätt och påverkas även av antaganden om ränta och kostnader. Delningstalet är ett kollektivt beräkningsmått och förutsäger inte hur länge en enskild person kommer att leva.
Praktisk tillämpning
Delningstalet används när pensionskapital omvandlas till ett årligt belopp och speglar bland annat förväntad återstående livslängd och ränta. Ett högre delningstal ger normalt ett lägre årligt belopp för samma kapital. Beräkningen kan skilja mellan pensionssystem och försäkringar och påverkas av uttagsålder och villkor. Den pensionssparande bör jämföra prognoser vid olika startåldrar och uttagstider och se dem tillsammans med skatt, tjänstepension och övrigt sparande. Kontrollera aktuella uppgifter från Pensionsmyndigheten och pensionsbolaget. Beslut om uttag kan vara svårt att ändra och bör därför baseras på en långsiktig budget. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras, rättas och kontrolleras på nytt efter åtgärd.
