En automatisk överföring, även kallad stående överföring, är en instruktion till banken att regelbundet flytta ett bestämt belopp mellan konton. Kontoinnehavaren väljer normalt belopp, mottagarkonto, startdatum och hur ofta överföringen ska göras.
Om 2 000 kronor förs från lönekontot till ett sparkonto den 27:e varje månad blir sparandet återkommande utan att en ny betalning behöver registreras varje gång. Samma metod kan användas för ett gemensamt hushållskonto eller ett konto för kommande räkningar.
Det måste finnas tillräckligt med pengar på kontot när överföringen ska göras. Banken kan annars låta den utebli, och hanteringen av nya försök varierar. Kontrollera därför vad som faktiskt har genomförts och ändra beloppet när inkomster eller utgifter förändras.
En stående överföring kan normalt ändras eller avslutas i internetbanken. Den ska skiljas från autogiro, där ett företag eller en annan mottagare begär ett belopp med stöd av ett medgivande. Den är inte heller samma sak som en framtidsdaterad engångsöverföring. Om mottagarens kontonummer ändras behöver instruktionen uppdateras; banken avgör inte om pengarna fortfarande går till avsedd mottagare.
Praktisk tillämpning
Automatiska betalningar och överföringar förenklar vardagen men kräver kontroll. Kontohavaren bör granska mottagare, belopp, startdag, intervall och slutdatum innan tjänsten aktiveras. Det måste finnas täckning på kontot när betalningen ska genomföras. Spara medgivande eller instruktion och kontrollera kontoutdrag regelbundet, eftersom felaktiga eller gamla betalningar annars kan fortsätta länge. Vid automatiskt sparande bör beloppet passa budgeten och placeringens risk. Ändra eller avsluta instruktionen när avtal, konto eller ekonomiska förutsättningar förändras. Banken eller betalningsmottagaren kan ha olika stopptider och rutiner, så villkoren bör kontrolleras i god tid före nästa betalningsdag. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov. Kontrollpunkter och ansvariga bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell.
