Likvida medel är pengar och tillgångar som mycket snabbt kan användas för betalningar. I vardaglig ekonomi handlar det främst om kontanter och pengar på bankkonton. I redovisning kan även vissa mycket kortfristiga placeringar räknas in beroende på sammanhang och regelverk.
Ett företag kan ha stora tillgångar i form av maskiner och fastigheter men ändå ont om likvida medel. Då kan det vara svårt att betala löner och leverantörer trots att balansräkningen visar ett stort totalt värde.
Likviditet handlar därför om betalningsförmåga på kort sikt, inte om hur förmöget ett företag eller hushåll är totalt. För en privatperson är pengar på lönekonto mycket mer likvida än en bostad, eftersom bostaden först måste säljas och betalningen genomföras. Företag följer ofta likvida medel tillsammans med likviditetsprognoser och kortfristiga skulder för att säkerställa att pengar finns när betalningar förfaller.
Likvida medel kan vara lättare att hantera om det finns med i hushållets budget. Genom att räkna på både ett normalt läge och ett sämre scenario blir det tydligare vilken ekonomisk marginal som faktiskt finns.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
