Beloppsspärren är en skatteregel som kan begränsa ett företags rätt att använda underskott från tidigare år efter en ägarförändring. Syftet är att motverka handel med företag vars huvudsakliga värde är gamla skattemässiga underskott.
För ägarförändringar från och med 2025 får tidigare underskott enligt huvudregeln behållas upp till 300 procent av den nya ägarens utgift för att få bestämmande inflytande, efter de justeringar som lagen kräver. För äldre ägarförändringar gäller tidigare regler.
Om köpeskillingen efter relevanta justeringar är en miljon kronor blir spärrbeloppet förenklat tre miljoner kronor. Finns gamla underskott på fyra miljoner faller avdragsrätten för den överskjutande miljonen normalt bort. Kapitaltillskott kan minska den utgift som används i beräkningen.
Regeln aktualiseras bara i bestämda ägarförändringssituationer och har undantag. Om flera underskottsföretag ingår kan beloppet behöva fördelas mellan dem. Beloppsspärren ska skiljas från koncernbidragsspärren, som tillfälligt begränsar hur gamla underskott får kvittas mot vissa koncernbidrag. Beräkningen är komplex och bör dokumenteras utifrån aktuell lag och Skatteverkets vägledning.
Praktisk tillämpning
Behörighet beskriver den yttre ramen för vad en företrädare kan göra, medan befogenhet ofta avser interna instruktioner. Motparter bör kontrollera firmateckning, fullmakt, protokoll och eventuella beloppsgränser innan ett bindande beslut eller avtal accepteras. Begränsat ansvar innebär inte att personligt ansvar aldrig kan uppkomma; särskilda regler kan gälla vid kapitalbrist, garantier eller felaktigt agerande. Styrelse och stämma måste vara beslutsföra och följa bolagsordning och lag. Värdeöverföringar kräver kontroll av beloppsspärr och försiktighetsregel. Dokumentera vem som beslutade, vilket underlag som användes och hur beslutet kommunicerades. Vid större konsekvenser bör juridisk rådgivning tas före genomförandet. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
