Bolånetak är den högsta andel av en bostads marknadsvärde som får finansieras med ett bostadslån där bostaden används som säkerhet. Resten behöver köparen normalt ordna som kontantinsats eller på annat sätt.
Sedan den 1 april 2026 får ett nytt bostadslån enligt lagen normalt uppgå till högst 90 procent av bostadens marknadsvärde. Det innebär en kontantinsats på minst 10 procent. Om bostaden kostar 3 miljoner kronor kan bolånet alltså som mest vara 2,7 miljoner kronor enligt denna gräns.
För en utökning av ett befintligt bostadslån gäller en lägre gräns: den totala belåningen får normalt inte överstiga 80 procent av marknadsvärdet. Banken kan dessutom låna ut mindre än lagens högsta nivå. Kreditprövning, inkomst, andra skulder och bankens egna krav påverkar beslutet.
Bolånetaket ska skiljas från amorteringsregler. Taket bestämmer hur stort lån som får lämnas i förhållande till bostadens värde, medan amorteringsregler bestämmer hur skulden ska betalas av. Ett lån utan bostaden som säkerhet omfattas inte på samma sätt, men har ofta högre ränta och påverkar hushållets betalningsförmåga.
Praktisk tillämpning
För att förstå boendets eller kreditens verkliga kostnad behöver ränta, avgifter, amortering och återstående skuld ses tillsammans. Begär en betalningsplan och kontrollera bindningstid, villkor för förtidsbetalning och hur räntan kan ändras. Blancolån saknar säkerhet och har ofta högre ränta. För bolån påverkar belåningsgrad, bolånetak och bostadens värde kreditutrymmet. Borgen innebär att någon annan kan bli betalningsskyldig och ska därför bedömas som ett verkligt ekonomiskt åtagande. Gör en boendekalkyl med högre ränta, drift, försäkring och tillfälligt lägre inkomst. Jämför effektiv ränta och total återbetalning och spara bankens underlag och avtal. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
