En C-aktie är ett aktieslag vars rättigheter bestäms av bolagets bolagsordning. Bokstaven C har ingen enhetlig betydelse i svensk lag. Två bolag kan därför använda beteckningen C-aktie för aktier med helt olika villkor.
Skillnaderna kan gälla rösträtt, rätt till utdelning, inlösen eller omvandling till ett annat aktieslag. Ett bolag kan exempelvis ge en C-aktie lägre röstvärde än en A-aktie eller använda aktieslaget i ett incitamentsprogram. Villkoren måste läsas i det aktuella bolagets bolagsordning och emissionsbeslut.
Aktiebolagslagen tillåter olika aktieslag om skillnaderna framgår av bolagsordningen. Där ska det också anges hur många aktier av varje slag som får ges ut och vilka rättigheter de har. Som huvudregel får ingen aktie ha ett röstvärde som är mer än tio gånger röstvärdet för en annan aktie.
Investeraren bör kontrollera röster, utdelning, omvandlingsvillkor, inlösen och handelns likviditet före köp. En C-aktie med låg omsättning kan vara svårare att sälja. Priset behöver inte följa andra aktieslag exakt även när de ekonomiska rättigheterna liknar varandra.
Praktisk tillämpning
Marknadsmåttet eller instrumentet ska bedömas tillsammans med risk, likviditet, avgifter och tidshorisont. Börsvärde beräknas från antal aktier och aktiekurs, medan ett börsvärdesviktat index ger större bolag större påverkan. En notering medför informationskrav och löpande marknadsregler. Korrektion och längre nedgång är beskrivningar, inte säkra köpsignaler. Option- och obligationsstrategier har villkor om lösenpris, löptid, ränta och inlösen som måste förstås före handel. Olika aktieslag kan ha skilda rösträtter och utdelningsvillkor. Kontrollera handelsplats, spread, ordertyp och maximal möjlig förlust. Historisk utveckling ger ingen garanti för framtida resultat och jämförelser ska använda samma period och valuta. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
