Clearing är processen efter en finansiell affär där parternas skyldigheter fastställs och förbereds för avveckling. Systemet kontrollerar vad köparen ska betala och vilka värdepapper säljaren ska leverera. Avvecklingen är det senare steget när pengar och värdepapper faktiskt byter ägare.
Vid bilateral clearing har parterna skyldigheter mot varandra. Vid central motpartsclearing träder en central motpart, CCP, in mellan köpare och säljare och blir motpart till båda. Den kan netta flera affärer och kräver normalt säkerheter för att hantera risken att en deltagare inte kan fullfölja.
Exempel: en bank köper aktier från en annan bank. Clearingen räknar fram nettobelopp och leveransskyldigheter. På avvecklingsdagen förs aktierna till köparen och pengarna till säljaren genom berörda system.
Clearing minskar inte all risk. Operativa fel, brist på likviditet eller en deltagare som fallerar kan fortfarande skapa problem. Därför omfattas clearingorganisationer och andra centrala infrastrukturföretag av särskilda krav och tillsyn. För vanliga sparare sker processen i bakgrunden genom bank, mäklare, börs och värdepapperscentral, men den är avgörande för att avslutade affärer ska bli slutligt genomförda.
Praktisk tillämpning
Instrumentet eller handelsplatsen ska bedömas tillsammans med villkor, likviditet, avgifter och motpartsrisk. Certifikat, optioner och obligationer kan ha komplicerade payoff-profiler och kreditrisk. Clean price ska skiljas från upplupen ränta, och current yield fångar inte hela avkastningen. Clearing och central motpart minskar vissa risker men skapar krav på säkerheter och regler. Circuit breakers, dagorder och dark pools påverkar hur och när en order kan genomföras. Investeraren bör kontrollera spread, courtage, löptid, inlösen och maximal möjlig förlust. Historisk prisrörelse ger ingen garanti för framtida resultat. Dokumentera syftet med positionen och hur den ska följas upp eller stängas. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras, rättas och kontrolleras på nytt efter åtgärd.
