Derivat är finansiella avtal vars värde beror på en underliggande tillgång eller ett mått, exempelvis en aktie, ränta, valuta, råvara eller ett index. Vanliga derivat är optioner, terminer, futurer och swappar.
De kan användas för att minska risk. Ett företag som ska få betalt i dollar kan exempelvis låsa en framtida växelkurs med en valutatermin. Derivat kan också användas för spekulation eller för att skapa en särskild exponering utan att köpa den underliggande tillgången.
En option ger köparen en rätt men inte en skyldighet att köpa eller sälja till ett bestämt pris. En termin innebär normalt en skyldighet för båda parter att genomföra affären vid en framtida tidpunkt.
Derivat kan ge stor exponering i förhållande till det satsade kapitalet. Små prisrörelser kan därför skapa stora vinster eller förluster. Riskerna omfattar även motpartsrisk, likviditetsrisk och krav på säkerheter. Vissa börshandlade derivat clearas genom en central motpart, medan andra handlas direkt mellan parter. Investeraren behöver förstå kontraktsstorlek, slutdag, avräkning och värsta möjliga förlust innan en position öppnas.
Praktisk tillämpning
Instrumentet eller riskmåttet ska bedömas tillsammans med villkor, likviditet, avgifter och tidshorisont. Delta beskriver hur ett derivats värde reagerar på priset i den underliggande tillgången, men förändras själv över tid. Depåbevis, direktnotering, direktregistrering och dubbelnotering har olika strukturer för handel och ägande. Dirty price inkluderar upplupen ränta, medan direktavkastning bara visar en del av totalavkastningen. Diversifiering minskar vissa riskslag men eliminerar inte marknadsrisk. Downside deviation och drawdown-längd belyser negativa utfall på olika sätt. Kontrollera handelsplats, valuta, spread, motpart, löptid och maximal förlust. Historiska data är ingen garanti för framtida resultat. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras, rättas och kontrolleras på nytt efter åtgärd.
