Direktregistrering innebär att en investerares värdepapper registreras i investerarens eget namn i emittentens eller kontoförarens register, i stället för att en bank eller mäklare står som förvaltare för innehavet.
I USA används bland annat Direct Registration System, DRS, där ägandet registreras elektroniskt hos bolagets transfer agent utan fysiskt aktiebrev. Investeraren får kontoutdrag som visar innehavet och kan normalt flytta aktier mellan direktregistrering och en mäklardepå.
I Sverige används liknande skillnad mellan ägarregistrerade värdepapper på ett VP-konto och förvaltarregistrerade innehav i en depå. Praktiska rättigheter, handel och administration beror på marknadens system och avtalen.
Direktregistrering kan göra det tydligt vem som är registrerad ägare och kan ge direkt kommunikation från bolaget. Handel kan samtidigt kräva att aktier först överförs till en mäklare, vilket kan ta tid och kosta pengar. Förvaltarregistrering är ofta smidigare för handel men innebär att förvaltaren hanterar registreringen och vidarebefordrar information och utdelningar. Investeraren bör kontrollera rösträtt, avgifter, överföringstid och skyddet vid en mellanhands konkurs innan registreringsform väljs.
Praktisk tillämpning
Instrumentet eller riskmåttet ska bedömas tillsammans med villkor, likviditet, avgifter och tidshorisont. Delta beskriver hur ett derivats värde reagerar på priset i den underliggande tillgången, men förändras själv över tid. Depåbevis, direktnotering, direktregistrering och dubbelnotering har olika strukturer för handel och ägande. Dirty price inkluderar upplupen ränta, medan direktavkastning bara visar en del av totalavkastningen. Diversifiering minskar vissa riskslag men eliminerar inte marknadsrisk. Downside deviation och drawdown-längd belyser negativa utfall på olika sätt. Kontrollera handelsplats, valuta, spread, motpart, löptid och maximal förlust. Historiska data är ingen garanti för framtida resultat. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras, rättas och kontrolleras på nytt efter åtgärd.
