Kapitalavkastning beskriver vad investerat kapital har gett under en period. Den kan bestå av värdeförändring och löpande inkomster som ränta eller utdelning. Total avkastning tar normalt med båda delarna och jämför dem med det investerade beloppet.
Om en aktie stiger från 100 till 108 kronor och ger 3 kronor i utdelning är den enkla avkastningen 11 procent före skatt och avgifter. För flera år bör man skilja mellan total förändring och genomsnittlig årlig avkastning. Insättningar och uttag kräver mer noggrann beräkning.
Nominell avkastning visar kronor eller procent utan hänsyn till inflation. Real avkastning justerar för förlorad köpkraft. Jämför alltid samma period, valuta och risk samt kontrollera om utdelningar, avgifter och skatt ingår.
Begreppet är ett analysverktyg och ingen säker prognos. Kontrollera alltid definition, tidsperiod, avgifter och vilka antaganden som används. Sprid riskerna och bedöm måttet tillsammans med annan information innan du fattar ett investeringsbeslut.
När begreppet används i ett avtal, en rapport eller ett beslut bör du kontrollera definitionen, tidsperioden och villkoren. Då minskar risken för missförstånd och felaktiga jämförelser. Dokumentera också uppgifterna som ligger till grund för bedömningen.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
