Kreditbetyg är en bedömning av hur sannolikt det är att en låntagare klarar sina betalningsförpliktelser. För företag, stater och obligationer görs sådana bedömningar ofta av kreditvärderingsinstitut. Privatpersoner kan i stället bedömas genom kreditupplysningar och olika interna poängmodeller hos banker.
Ett högt kreditbetyg signalerar normalt lägre risk för att låntagaren inte ska kunna betala ränta och skuld enligt avtal. Därför kan en stark låntagare ofta låna till lägre ränta än en svagare.
Kreditbetyget är en bedömning, inte en garanti. Ett företag med högt betyg kan få problem om förutsättningarna snabbt förändras. Ratinginstitut kan också ändra betyget när skuldsättning, kassaflöde eller marknadsläge förändras. För investerare är kreditbetyg ett användbart jämförelsemått men bör kompletteras med egen analys. Det är också viktigt att skilja kreditbetyg från aktierekommendationer: ett kreditbetyg fokuserar främst på återbetalningsförmågan, inte på om en aktie är attraktivt värderad.
Kreditbetyg bygger ofta på marknadsdata som förändras snabbt. Ett värde som ser attraktivt ut i dag kan därför få en annan innebörd när räntor, volatilitet eller företagets framtidsutsikter ändras.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
