Löpande avkastning är den återkommande kontanta avkastning som en investering ger i förhållande till dess aktuella pris eller värde. Begreppet används ofta för obligationer och andra räntebärande värdepapper, där den årliga kupongräntan jämförs med marknadspriset.
Om en obligation betalar 50 kronor i årlig ränta och handlas för 1 000 kronor är den löpande avkastningen 5 procent. Om samma obligation handlas för 900 kronor blir den löpande avkastningen högre, eftersom samma kupongbetalning jämförs med ett lägre pris.
Måttet tar inte hänsyn till eventuell vinst eller förlust när obligationen förfaller eller säljs. Därför är löpande avkastning inte samma sak som effektiv avkastning eller yield to maturity. För aktier kan liknande resonemang användas för direktavkastning, där utdelningen jämförs med aktiekursen. Investerare behöver därför se vilket mått som faktiskt används och vilka delar av den totala avkastningen som ingår.
Historiska värden för Löpande avkastning beskriver vad som har hänt, men de garanterar inte framtida utveckling. Investeraren behöver därför även bedöma vilka antaganden som ligger bakom måttet och vilka händelser som kan förändra dem.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
