Målbolag är det företag som någon vill köpa, slå samman med eller ta kontroll över i en företagsaffär. Vid ett offentligt uppköpserbjudande är målbolagets aktieägare mottagare av erbjudandet.
Styrelsen ska bedöma erbjudandet och agera enligt bolagsrätt, börsregler och aktieägarnas intresse. Due diligence, värdering, finansiering, konkurrensprövning och eventuella villkor påverkar om affären genomförs.
Ett målbolag kan fortsätta som dotterbolag, fusioneras eller avnoteras efter köpet. Begreppet säger inget om erbjudandet är bra. Granska därför budpris, premie, betalningsform, alla fullföljandevillkor, möjliga intressekonflikter och eventuella oberoende värderingsutlåtanden mycket noggrant före beslutet.
Följ både resultat, kassaflöde och balansräkning när du bedömer uppgiften. Jämför samma definition och period mellan företag och läs noterna, eftersom rubriker och justerade mått kan dölja viktiga skillnader.
När begreppet används i ett avtal, en rapport eller ett beslut bör du kontrollera definitionen, tidsperioden och villkoren. Då minskar risken för missförstånd och felaktiga jämförelser. Dokumentera också uppgifterna som ligger till grund för bedömningen.
Praktisk användning och kontroll
För att använda begreppet korrekt behöver bolagets form, ägarförhållanden och aktuella bolagsordning först kontrolleras. Ange vem som fattar beslut, vilket underlag som krävs och vilka tidsfrister som gäller. Kallelser, protokoll och beslutsbilagor ska vara tydliga och sparas så att processen kan följas i efterhand. Kontrollera även om beslutet kräver särskild majoritet, registrering eller information till aktieägare och andra berörda. Om åtgärden påverkar bolagets kapital måste styrelsen bedöma både lagens skyddsregler och bolagets faktiska betalningsförmåga. Använd den senaste lagtexten och Bolagsverkets anvisningar före genomförandet. Vid osäkerhet om ansvar, jäv eller minoritetsskydd bör juridisk rådgivning tas in innan beslutet verkställs.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
