Momentumfaktor är en investeringsfaktor som bygger på observationen att värdepapper som har utvecklats starkt under en tidigare period ibland fortsätter att utvecklas relativt starkt ytterligare en tid, medan svaga värdepapper kan fortsätta vara svaga.
En momentumstrategi kan exempelvis rangordna aktier efter kursutvecklingen under de senaste sex eller tolv månaderna och köpa de aktier som ligger högst. Strategin kan också innehålla regler för att undvika de allra senaste veckornas rörelser eller för att minska risken.
Momentum fungerar inte hela tiden. Vid snabba marknadsvändningar kan tidigare vinnare falla kraftigt och strategin få stora förluster. Hög omsättning kan också öka kostnader och skatt i vissa sparformer. Momentumfaktor används både i akademisk forskning och i systematiska fonder, ofta tillsammans med andra faktorer som värde, kvalitet och låg volatilitet. Det är alltså en metodisk investeringsstil, inte ett löfte om fortsatt uppgång.
Vid jämförelse av Momentumfaktor mellan investeringar är det viktigt att använda samma tidsperiod och definition. Annars kan skillnaden bero mer på beräkningssättet än på den faktiska risken eller avkastningen.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
