Referensräntan är en ränta som Riksbanken fastställer enligt räntelagen för varje kalenderhalvår. Den används som grund i flera lagregler och avtal, bland annat när dröjsmålsränta ska beräknas.
Nivån styrs av Riksbankens styrränta vid den relevanta tidpunkten och avrundas till hel eller halv procentenhet. Referensräntan har inget eget penningpolitiskt syfte och ska inte blandas ihop med styrräntan.
Om ett avtal inte anger annan dröjsmålsränta är lagens nivå normalt referensräntan plus åtta procentenheter. Kontrollera vilken halvårsperiod betalningen avser, eftersom räntan kan ändras den 1 januari och den 1 juli. Andra lagar kan använda referensräntan på andra sätt.
Kontrollera mottagare, belopp, datum och villkor innan du godkänner betalningen. Spara kvitto eller kontoutdrag och kontakta banken eller företaget snabbt om något har blivit fel.
När begreppet används i ett avtal, en rapport eller ett beslut bör du kontrollera definitionen, tidsperioden och villkoren. Då minskar risken för missförstånd och felaktiga jämförelser. Dokumentera också uppgifterna som ligger till grund för bedömningen.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
