Riskprofil beskriver vilken nivå och typ av risk en person, portfölj eller verksamhet har eller är beredd att ta. Inom sparande används begreppet ofta för att matcha investeringar med spararens ekonomiska situation, mål och förmåga att hantera värdeförändringar.
En person som behöver pengarna till ett bostadsköp om ett år har normalt en annan lämplig riskprofil än en person som sparar till pensionen om 30 år. Den senare kan ofta tåla större tillfälliga börsfall eftersom spartiden är längre.
Riskprofil handlar både om vilja och förmåga att ta risk. En investerare kan känna sig bekväm med stora kursrörelser men ändå ha för kort tidshorisont för att ekonomiskt kunna bära dem. Därför väger rådgivare ofta in inkomst, skulder, buffert, mål och erfarenhet. Riskprofilen bör dessutom ses över när livssituationen förändras. Den är inte en permanent etikett som alltid ska leda till samma investeringar.
Riskprofil kan vara lättare att hantera om det finns med i hushållets budget. Genom att räkna på både ett normalt läge och ett sämre scenario blir det tydligare vilken ekonomisk marginal som faktiskt finns.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
