En budgivare är den person eller organisation som lämnar ett erbjudande. På aktiemarknaden används ordet särskilt om den som lämnar ett offentligt uppköpserbjudande till aktieägarna i ett noterat bolag. Bolaget vars aktier erbjudandet gäller kallas målbolag.
Budgivaren kan erbjuda kontanter, aktier eller en kombination. Erbjudandet anger bland annat pris, vilka aktier som omfattas, acceptfrist och eventuella villkor. Aktieägarna avgör normalt själva om de vill acceptera.
Enligt svensk lag måste en budgivare följa särskilda regler för offentliga uppköpserbjudanden. Budgivaren ska bland annat åta sig att följa marknadsplatsens takeover-regler, informera Finansinspektionen och upprätta en erbjudandehandling som ska godkännas när reglerna kräver det.
Om någon genom aktieförvärv når minst tre tiondelar av rösterna i ett svenskt noterat bolag kan budplikt uppstå. Det innebär i regel att ett erbjudande måste lämnas även till övriga aktieägare. Begreppet budgivare används också i andra sammanhang, till exempel bostadsaffärer och auktioner, men reglerna är då annorlunda. Sammanhanget avgör därför vilka skyldigheter och tidsfrister som gäller.
Praktisk tillämpning
Kreditbeslutet eller budgivningen bör bedömas utifrån total kostnad, risk, tidsfrist och vad som händer om finansieringen inte blir klar. En borgensman kan bli skyldig att betala hela skulden och bör läsa omfattning, beloppsgräns och uppsägningsvillkor. Brygglån är kortfristiga och känsliga för förseningar i försäljning eller ny finansiering. Bunden ränta ger förutsägbarhet men kan medföra ränteskillnadsersättning vid förtidslösen. Vid budgivning ska bud, villkor och finansieringsförbehåll dokumenteras; bud är normalt inte bindande förrän avtal har undertecknats. Gör en kalkyl med högre ränta och lägre inkomst och spara bankens, mäklarens och motpartens underlag. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
