En basispunkt är en hundradels procentenhet. Den används när små förändringar i räntor, avkastningskrav, avgifter och ränteskillnader ska beskrivas utan risk för missförstånd.
Hundra baspunkter motsvarar en procentenhet. Om en ränta stiger från 3,00 till 3,25 procent har den ökat med 25 baspunkter. Den relativa ökningen är däremot ungefär 8,3 procent, så uttrycken betyder inte samma sak.
Begreppet är vanligt på obligations- och kreditmarknader. En företagsobligation kan exempelvis handlas med en kreditspread på 150 baspunkter över en referensränta. Det betyder ett påslag på 1,50 procentenheter, inte 150 procent.
På svenska används både basispunkt, baspunkt och räntepunkt i finansiella sammanhang. Riksbanken beskriver en räntepunkt som en hundradels procentenhet och anger att den även kan kallas baspunkt. Skriv gärna både utgångsnivå och förändring när räntor kommuniceras. Då blir det tydligt om en förändring avser procent, procentenheter eller baspunkter. En sänkning från två till en procent är 100 baspunkter, en procentenhet och 50 procent relativt den ursprungliga nivån.
Praktisk tillämpning
Måttet eller strategin behöver bedömas tillsammans med risk, tidshorisont, avgifter och marknadslikviditet. En basprognos och ett positivt scenario ska bygga på dokumenterade antaganden, inte bara önskat utfall. Basispunkter gör små ränteförändringar tydliga men måste kopplas till rätt nominellt belopp och löptid. Beta beskriver historisk samvariation med marknaden och fångar inte all risk. En bear spread har särskilda villkor och kan ge både begränsad vinst och förlust. Investeraren bör förstå hur värdet beräknas, vilka händelser som påverkar utfallet och vilken maximal förlust som är möjlig. Jämför flera scenarier och kontrollera att strategin fortfarande passar den egna ekonomin. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
