ADR står för American Depositary Receipt och är ett amerikanskt depåbevis. Det representerar en eller flera aktier, eller en del av en aktie, i ett företag utanför USA. En amerikansk depåbank ger ut beviset, som kan handlas i amerikanska dollar på en amerikansk marknadsplats.
För investeraren gör en ADR det möjligt att handla ett utländskt bolag genom den amerikanska marknaden utan att själv köpa aktien på bolagets hemmabörs. Utdelningar växlas normalt till dollar och förmedlas av depåbanken. Banken kan ta ut avgifter för administrationen.
Priset på depåbeviset påverkas både av den underliggande aktien och valutakursen. Det finns också risker kopplade till bolagets hemland, skatter och villkoren i depåprogrammet. Alla ADR:er är inte börsnoterade; vissa handlas utanför börs. Investeraren bör därför läsa informationen om programmet och kontrollera hur många underliggande aktier varje bevis motsvarar.
Måttet eller instrumentet bör aldrig bedömas ensamt. Investeraren behöver även granska kostnader, risk, handelsvillkor och hur väl jämförelsen passar det egna sparmålet och tidsperspektivet.
Praktisk tillämpning
Investeraren behöver förstå vilket underliggande värdepapper depåbeviset representerar, hur många aktier varje bevis motsvarar och vilken bank som administrerar programmet. Priset påverkas både av aktiens utveckling och valutakursen. Handelsplatsens öppettider kan skilja sig från hemmamarknaden, vilket ibland ger tillfälliga prisskillnader. Avgifter, källskatt och administrationskostnader kan minska utdelningen. Rösträtt och deltagande i bolagshändelser kan förmedlas genom depåbanken och ha särskilda tidsfrister. Likviditeten kan vara lägre än i den underliggande aktien, särskilt i mindre program. Kontrollera också om programmet är sponsrat av bolaget och vilken informationsnivå som gäller. Ett depåbevis gör utländska aktier lättare att handla men tar inte bort bolags-, marknads-, valuta- eller politisk risk. Bedömningen bör följas upp regelbundet och viktiga antaganden, beslut och förändringar dokumenteras för framtida kontroll. Det ger bättre underlag för jämförelser och gör det lättare att upptäcka fel eller ändrade förutsättningar i tid.
