Återhämtningstid för en investering är tiden från en värdenedgång tills investeringen åter når sin tidigare högsta nivå. Måttet används tillsammans med drawdown, som beskriver nedgången från en topp till en senare botten.
Anta att en fond stiger till 100 kronor, faller till 75 kronor och åter når 100 kronor efter tre år. Nedgången är 25 procent och återhämtningstiden är tre år räknat från den gamla toppen. Om tiden i stället räknas från botten måste detta anges, eftersom resultatet annars blir annorlunda.
En nedgång på 25 procent kräver en uppgång på cirka 33,3 procent från botten för att nå den gamla nivån. Procenttalen är olika eftersom uppgången räknas från ett lägre belopp. Utdelningar, avgifter och inflation kan också påverka om jämförelsen görs med kurs, totalavkastning eller köpkraft.
Historisk återhämtningstid visar hur en viss investering har betett sig, men förutsäger inte när nästa nedgång återhämtas. En investering som ännu inte nått sin gamla topp har en pågående återhämtningstid. Jämförelser bör använda samma dataintervall och definition. Måttet kompletterar volatilitet: två investeringar kan ha liknande dagliga svängningar men mycket olika djup och längd på sina större nedgångar.
Praktisk tillämpning
Återhämtningstiden bör bestämmas utifrån hur länge verksamheten kan vara utan en process, tjänst eller ett system innan konsekvenserna blir oacceptabla. Börja med att kartlägga beroenden till personal, lokaler, leverantörer, information och teknik. Prioritera sedan vad som måste återställas först och vilken reservlösning som kan användas under avbrottet. Målet ska vara realistiskt i förhållande till tillgängliga resurser och avtalade servicenivåer. Planen behöver innehålla ansvariga, kontaktvägar och tydliga beslutspunkter. Regelbundna övningar visar om säkerhetskopior, reservrutiner och kommunikation faktiskt fungerar. Resultatet bör dokumenteras och användas för att förbättra kontinuitetsplanen efter incidenter eller större förändringar. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov. Kontrollpunkter och ansvariga bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell.
