Sharpekvot är ett mått på riskjusterad avkastning. Det jämför en investerings avkastning utöver en riskfri ränta med hur mycket avkastningen har varierat. Tanken är att visa hur mycket extra avkastning investeraren har fått per enhet total risk.
En fond med hög avkastning men mycket stora svängningar kan få lägre Sharpekvot än en fond med något lägre avkastning men jämnare utveckling. Ett högre positivt tal brukar därför tolkas som bättre riskjusterad historisk avkastning.
Måttet är användbart när liknande investeringar jämförs, men har begränsningar. Det bygger på historiska data och behandlar både upp- och nedgångar som volatilitet. En investering med ovanliga eller skeva avkastningar kan därför beskrivas dåligt av Sharpekvoten. Sortinokvoten är ett alternativ som fokuserar mer på negativ volatilitet. Det är också viktigt att använda samma tidsperiod och riskfria ränta vid jämförelser.
Den praktiska risken i Sharpekvot påverkas inte bara av själva modellen utan också av handelns likviditet och kostnader. Spread, courtage och möjligheten att faktiskt genomföra en affär kan därför vara viktiga delar av investerarens slutliga resultat.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
