Standardavvikelse är ett statistiskt mått som ofta används för att beskriva hur mycket avkastningen varierar kring sitt genomsnitt. Inom investeringar används det som ett vanligt mått på volatilitet.
Måttet beräknas från observationernas avvikelser från medelvärdet. Hög standardavvikelse betyder större historiska svängningar, men säger inte om avkastningen varit hög eller låg. Resultatet beror på tidsperiod och om data är daglig, månadsvis eller årlig.
Som riskmått antar det att variation åt båda håll är risk och fångar inte fullt ut extrema händelser, likviditet eller permanenta förluster. Jämför endast värden beräknade på samma sätt och komplettera med maximal nedgång och innehavens faktiska risker.
Handel och investeringar innebär risk för förlust. Läs produktens faktablad, orderregler och kostnader och använd bara instrument vars funktion du förstår. Historiska mönster garanterar inte framtida resultat.
Kontrollera även datum, antaganden och eventuella begränsningar i underlaget. En regelbunden uppföljning gör att beslut kan justeras när marknaden, ekonomin eller reglerna förändras. Jämför med tidigare perioder och dokumentera vilka uppgifter som ändrats, så att beslutet kan följas upp och förklaras i efterhand.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
