Max drawdown är den största uppmätta nedgången från en tidigare topp till en efterföljande botten under en viss period. Måttet används för att beskriva hur stor förlust en investering eller portfölj har utsatts för innan den återhämtat sig eller nått en ny botten.
Om en fond stiger till 120 kronor, därefter faller till 80 kronor och sedan återhämtar sig, är nedgången från 120 till 80 ungefär 33 procent. Om detta är den största topp-till-botten-nedgången under mätperioden är fondens max drawdown 33 procent.
Måttet är lätt att förstå eftersom det visar hur smärtsam en historisk nedgång faktiskt hade kunnat vara för en investerare som köpte nära toppen. Samtidigt är det bakåtblickande och säger inte hur stor nästa nedgång blir. Max drawdown påverkas också av vilken tidsperiod man väljer. Därför bör det kombineras med andra riskmått, exempelvis volatilitet och riskjusterad avkastning.
Historiska värden för Max drawdown beskriver vad som har hänt, men de garanterar inte framtida utveckling. Investeraren behöver därför även bedöma vilka antaganden som ligger bakom måttet och vilka händelser som kan förändra dem.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
