Information ratio är ett nyckeltal som mäter hur mycket meravkastning en portfölj har skapat i förhållande till den risk som tagits jämfört med ett jämförelseindex. Måttet används ofta för att bedöma aktiv fondförvaltning.
Beräkningen utgår förenklat från portföljens genomsnittliga avkastning minus indexets avkastning och dividerar detta med hur mycket den relativa avkastningen varierar, så kallad tracking error. En hög positiv information ratio betyder att förvaltaren har skapat relativt stabil överavkastning i förhållande till index.
Måttet ska tolkas försiktigt. En hög historisk nivå säger inte att samma resultat kommer fortsätta, och jämförelsen blir bara meningsfull om rätt index används. En fond som investerar i småbolag bör exempelvis inte bedömas mot ett helt annat marknadssegment. Information ratio skiljer sig från Sharpekvoten, som jämför avkastningen mot en riskfri ränta och mäter total risk. Information ratio fokuserar i stället på avvikelsen från ett specifikt benchmark.
För investerare bör Information ratio användas tillsammans med andra mått och inte som en ensam köp- eller säljsignal. Risk, värdering, tidshorisont och likviditet kan förändra hur samma siffra eller marknadssignal bör tolkas.
Praktisk användning
Koppla begreppet till ett konkret mål, tydliga indata och ett mätbart utfall. Ange kundgrupp, volym, pris, kostnader, kapacitet och vilka antaganden som används. Testa flera scenarier och följ upp prognos mot verkligt resultat. Ta med administration, finansiering, skatt, returer och andra kostnader som lätt förbises. Dokumentera ansvarig person, beslutsdatum och när nästa kontroll ska göras. Avvikelser ska förklaras och leda till en uppdaterad kalkyl eller arbetsrutin. Underlaget ska vara begripligt för en annan granskare och sparas tillsammans med relevanta källor. Regler, villkor och marknadsdata kan ändras, så informationen behöver kontrolleras regelbundet. En enkel kontrollista minskar risken för felaktiga belopp, missade tidsfrister och beslut på inaktuella uppgifter. Ange kvarstående osäkerheter och hur de ska hanteras. Resultatet bör kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare och användare. Kontrollera dessutom att definitioner, datum och belopp stämmer överens mellan alla dokument. Planera nästa granskning utifrån risk, ekonomiskt värde och hur snabbt förutsättningarna förändras.
