Default risk

Default risk är risken att en låntagare eller annan motpart inte klarar att betala ränta, amortering eller annan avtalad skuld i tid. På svenska används ofta uttryck som kreditrisk eller fallissemangsrisk. Risken är central när banker och investerare bedömer lån och räntebärande värdepapper.

Om ett företag ger ut en obligation lovar det att betala ränta och återbetala kapital enligt villkoren. Om företagets ekonomi försämras kraftigt kan det få svårt att fullfölja betalningarna. Investerare kräver därför ofta högre ränta från en svagare låntagare än från en mycket stabil låntagare.

Default risk bedöms med hjälp av bland annat skuldsättning, kassaflöde, säkerheter, bransch och kreditbetyg. Risken är inte samma sak som att marknadspriset på ett värdepapper svänger. En obligation kan falla i pris även om alla betalningar fortfarande väntas ske. Samtidigt kan ökad oro för betalningsförmågan både höja default-risken och pressa marknadspriset. För en investerare är det därför viktigt att bedöma både kreditrisk och övriga marknadsrisker.

Praktisk tillämpning

Instrumentet eller handelsplatsen ska bedömas tillsammans med villkor, likviditet, avgifter och motpartsrisk. Certifikat, optioner och obligationer kan ha komplicerade payoff-profiler och kreditrisk. Clean price ska skiljas från upplupen ränta, och current yield fångar inte hela avkastningen. Clearing och central motpart minskar vissa risker men skapar krav på säkerheter och regler. Circuit breakers, dagorder och dark pools påverkar hur och när en order kan genomföras. Investeraren bör kontrollera spread, courtage, löptid, inlösen och maximal möjlig förlust. Historisk prisrörelse ger ingen garanti för framtida resultat. Dokumentera syftet med positionen och hur den ska följas upp eller stängas. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras, rättas och kontrolleras på nytt efter åtgärd.

Källor

Rulla till toppen