AIF betyder alternativ investeringsfond. Det är ett fondliknande upplägg som tar emot kapital från flera investerare och placerar det enligt en bestämd investeringspolicy, men som inte är en vanlig UCITS-fond. Exempel kan vara vissa fastighetsfonder, riskkapitalfonder och hedgefonder.
Begreppet beskriver en mycket bred grupp. Risk, möjlighet att sälja andelarna, minsta investering och hur värdet beräknas kan därför skilja sig kraftigt mellan olika AIF:er. Vissa riktar sig främst till professionella investerare, medan andra får marknadsföras till konsumenter under särskilda villkor.
Den som förvaltar fonden kallas AIF-förvaltare och behöver normalt tillstånd eller registrering hos Finansinspektionen. Reglerna ställer bland annat krav på information, riskhantering och förvaring av tillgångar. Att en fond omfattas av reglering innebär inte att investeringen är riskfri. Investeraren bör läsa fondens informationsmaterial och särskilt kontrollera avgifter, inlösenregler, skuldsättning och placeringsinriktning.
Måttet eller instrumentet bör aldrig bedömas ensamt. Investeraren behöver även granska kostnader, risk, handelsvillkor och hur väl jämförelsen passar det egna sparmålet och tidsperspektivet.
Praktisk tillämpning
Investeraren bör läsa fondens informationsdokument, placeringsinriktning och avgifter innan köp. Mått som aktiv andel, risk eller historisk avkastning säger bara en del av helheten och kan beräknas på olika sätt. Jämförelsen bör göras mot ett relevant index och över flera marknadslägen. En aktiv strategi kan ge både bättre och sämre resultat än index, samtidigt som högre avgifter minskar nettoutfallet. Fondens likviditet, koncentration, valutaexponering och användning av derivat påverkar risken. Förvaltaren kan dessutom ändra innehaven snabbt, vilket gör äldre uppgifter mindre representativa. Spararen behöver därför koppla valet till tidshorisont, riskspridning och förmåga att tåla värdefall. Reglering och informationskrav ger skydd men eliminerar inte marknadsrisk. Kontrollera också hur utdelningar hanteras och vilken andelsklass som valts, eftersom avgift och valuta kan skilja mellan klasser i samma fond. Bedömningen bör följas upp regelbundet och viktiga antaganden, beslut och förändringar dokumenteras för framtida kontroll. Det ger bättre underlag för jämförelser och gör det lättare att upptäcka fel eller ändrade förutsättningar i tid.
