Balanslikviditet är ett nyckeltal som jämför företagets omsättningstillgångar med dess kortfristiga skulder. Formeln är omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder, ofta uttryckt i procent. Varulager ingår normalt bland omsättningstillgångarna.
Om ett företag har omsättningstillgångar på 1 200 000 kronor och kortfristiga skulder på 800 000 kronor är balanslikviditeten 150 procent. Det betyder att tillgångarna som väntas omsättas inom den löpande verksamheten motsvarar 1,5 gånger de kortfristiga skulderna.
Ett högt tal kan tyda på god kortsiktig betalningsförmåga, men kvaliteten på tillgångarna är viktig. Lager kan vara svårt att sälja snabbt eller behöva reas ut. Kundfordringar kan vara försenade eller osäkra. Därför kan kassalikviditet, som normalt räknar bort lagret, ge en stramare bild.
Nyckeltalet bör jämföras över tid och med liknande företag. En låg nivå kan vara normal i verksamheter med snabb lageromsättning och kontant försäljning, medan samma nivå kan vara riskabel i ett annat företag. Balanslikviditet är en ögonblicksbild från balansräkningen och bör läsas tillsammans med kassaflöde, betalningsmönster och kommande finansieringsbehov.
Praktisk tillämpning
Uppgiften ska kunna följas från verifikation och sidoordnat register till huvudbok, bokslut och rapport. Företaget bör dokumentera metod, ansvarig person och datum för kontrollen. Belopp, periodisering och klassificering behöver stämmas av mot avtal, fakturor, betalningar, register och beslut. Om en uppskattning ingår ska antagandena vara rimliga och konsekventa. Avstämningsposter ska förklaras och rättas, inte bara flyttas till nästa period. Vid avskrivning och avyttring behöver anskaffningsvärde, nyttjandeperiod och ackumulerade belopp kunna styrkas. En tydlig specifikation gör att samma saldo kan granskas vid nästa bokslut och minskar risken för fel i resultat, balansräkning och skatt. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska också beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
