Lönsamhet beskriver företagets förmåga att skapa vinst eller avkastning i förhållande till försäljning, kapital eller andra resurser. Ett företag kan ha hög omsättning utan att vara lönsamt.
Lönsamhetsmått hjälper till att bedöma hur mycket resultat företaget skapar i förhållande till exempelvis försäljning, kapital eller en viss kostnad. De används både för uppföljning över tid och för jämförelser mellan företag, produkter eller investeringar.
Ett högre värde är inte automatiskt bättre i alla situationer. Ett företag kan exempelvis förbättra ett avkastningsmått genom högre skuldsättning eller genom att minska kapitalbasen, samtidigt som den finansiella risken ökar. Därför behöver man förstå både täljaren och nämnaren i måttet.
Vid jämförelser bör samma definition användas för alla perioder och företag. Engångsposter, förvärv, stora investeringar och olika redovisningsprinciper kan annars göra två till synes identiska nyckeltal svåra att jämföra. Utvecklingen över flera perioder är ofta mer informativ än ett enskilt år.
Det är ofta mest informativt att följa utvecklingen över flera år och samtidigt analysera vad som driver förändringen, exempelvis pris, volym, kostnad, kapitalbindning eller finansiering.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
