En prognosavvikelse är skillnaden mellan ett tidigare prognostiserat värde och det faktiska utfallet eller en senare bedömning.
Företag planerar ekonomin för att kunna fördela resurser innan pengarna faktiskt tjänas in eller betalas ut. En genomarbetad budget eller prognos skapar en gemensam bild av vad verksamheten förväntas åstadkomma och vilka ekonomiska konsekvenser planen får.
Om ett företag till exempel planerar att anställa fler personer kan det uppskatta både den direkta lönekostnaden och vilken extra försäljning som behöver skapas. Samma resonemang kan användas för lager, marknadsföring, maskiner eller andra större beslut.
Planen bör ändras när förutsättningarna förändras, men förändringen behöver göras medvetet. Annars blir det svårt att skilja mellan att verksamheten faktiskt utvecklats annorlunda än tänkt och att själva planen har flyttats i efterhand.
Det är också värdefullt att skilja mellan sådant företaget kan påverka och sådant som kommer utifrån. Då blir uppföljningen mer användbar för ansvar, prioritering och nya beslut.
Utvecklingen över tid är ofta viktigare än ett enskilt värde. När samma definition och datakälla används konsekvent blir det lättare att se verkliga förändringar och skilja dem från tillfälliga variationer.
Praktisk användning och kontroll
Koppla begreppet till en bestämd tidsperiod, ett tydligt mål och mätbara indata. Samla uppgifter om efterfrågan, bemanning, maskintid, lager, ledtider och kostnader. Beräkna både normal kapacitet och den kapacitet som faktiskt kan användas när underhåll, frånvaro och störningar räknas bort. Testa minst ett basscenario samt ett högre och ett lägre utfall. Identifiera flaskhalsar och ange vem som ansvarar för åtgärder och uppföljning. Jämför prognosen med verkligt utfall och uppdatera kalkylen när förutsättningarna förändras. Dokumentera datakällor, enheter och beräkningsmetod så att en annan person kan upprepa analysen. Tillväxtverkets och SCB:s material kan ge stöd för planering och relevanta jämförelsetal.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
