En annuitet är ett lika stort belopp som återkommer med jämna mellanrum under en bestämd tid. Inom låneområdet består beloppet vanligtvis av ränta och amortering tillsammans. Inom investeringskalkyler används annuiteter för att uttrycka en investerings värde eller kostnad som ett motsvarande belopp per år.
Att betalningen är lika stor betyder inte att innehållet är oförändrat. På ett annuitetslån minskar skulden när låntagaren amorterar. Med oförändrad ränta går därför en allt mindre del av betalningen till ränta och en allt större del till amortering.
Som förenklat exempel ger ett lån på 100 000 kronor, fem års löptid och fem procents årsränta en årlig annuitet på ungefär 23 097 kronor. Exemplet förutsätter betalning i slutet av varje år och inga avgifter. Första årets ränta är 5 000 kronor, medan ungefär 18 097 kronor betalar av skulden.
Beräkningen tar hänsyn till att pengar som betalas vid olika tidpunkter har olika värde. Därför räcker det inte att dela lånebeloppet med antalet år när ränta ingår. För att tolka en annuitet behöver man känna till räntan, antalet betalningar och när betalningarna sker.
Praktisk tillämpning
För att förstå lånets verkliga kostnad behöver ränta, avgifter, amortering och återstående skuld ses tillsammans. Begär en betalningsplan och kontrollera om räntan är bunden eller rörlig samt hur villkoren kan ändras. En lägre månadsbetalning kan bero på längre löptid och därmed ge en högre total kostnad. Vid bostadslån påverkar också belåningsgrad, skuldkvot och bankens kreditprövning. Låntagaren bör räkna på ett scenario med högre ränta och tillfälligt lägre inkomst. Extra amortering, amorteringsfrihet eller uppehåll kan ändra kassaflödet men även skulden och framtida räntekostnader. Jämför därför effektiv ränta och total återbetalning, och spara bankens underlag så att nya villkor kan kontrolleras mot det ursprungliga avtalet. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov.
