En kostnadsbudget uppskattar vilka kostnader företaget väntas ha under en kommande period och används för planering och uppföljning.
Budget- och prognosarbete gör företagets framtidsbild konkret genom att översätta planer till belopp, volymer och andra mätbara antaganden. Syftet är inte att förutsäga framtiden exakt, utan att skapa ett underlag för beslut och göra det möjligt att upptäcka avvikelser i tid.
Ett företag kan exempelvis utgå från förväntad försäljning och därefter bedöma personalbehov, inköp, investeringar och betalningar. Om försäljningsantagandet ändras påverkas ofta flera andra delar samtidigt. Därför bör viktiga antaganden dokumenteras så att det går att förstå varför siffrorna ser ut som de gör.
Uppföljningen är minst lika viktig som själva planen. När verkligt utfall skiljer sig från budget eller prognos behöver företaget avgöra om skillnaden beror på pris, volym, kostnad, tidpunkt eller något annat. Då blir arbetet ett verktyg för styrning i stället för bara ett dokument.
Det är också värdefullt att skilja mellan sådant företaget kan påverka och sådant som kommer utifrån. Då blir uppföljningen mer användbar för ansvar, prioritering och nya beslut.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
