Annuitetsmetoden är en metod för att bedöma investeringar genom att räkna om deras betalningar till ett jämnt årligt belopp. Den gör det lättare att jämföra alternativ som innebär utgifter och inkomster vid olika tidpunkter. Beloppet är ett kalkylvärde, inte nödvändigtvis en verklig årsbetalning.
Först beräknas investeringens nuvärde med en vald kalkylränta. Räntan uttrycker avkastningskravet och gör framtida betalningar jämförbara med pengar i dag. Nuvärdet omvandlas sedan till en annuitet för den valda användningstiden. Både löpande betalningar och ett eventuellt restvärde behöver ingå.
Anta att två maskiner utför samma arbete. Den ena är billigare att köpa men har högre årlig driftkostnad. Genom att fördela investeringskostnaden med annuitetsmetoden och lägga till driftkostnaderna kan företaget jämföra maskinernas beräknade årskostnader. Det billigaste inköpet behöver då inte vara det billigaste alternativet över tid.
Jämförelser mellan olika livslängder kräver särskilda antaganden, exempelvis att maskiner kan ersättas och fortsätta ge samma nytta. Om teknik, efterfrågan eller kapacitet förändras kan en enkel jämförelse bli missvisande. Resultatet bör därför bedömas tillsammans med antagandena om livslängd, kalkylränta och framtida betalningar. Vid en ren kostnadsjämförelse är lägre årskostnad bättre bara om alternativen ger likvärdig nytta.
Praktisk tillämpning
För att förstå lånets verkliga kostnad behöver ränta, avgifter, amortering och återstående skuld ses tillsammans. Begär en betalningsplan och kontrollera om räntan är bunden eller rörlig samt hur villkoren kan ändras. En lägre månadsbetalning kan bero på längre löptid och därmed ge en högre total kostnad. Vid bostadslån påverkar också belåningsgrad, skuldkvot och bankens kreditprövning. Låntagaren bör räkna på ett scenario med högre ränta och tillfälligt lägre inkomst. Extra amortering, amorteringsfrihet eller uppehåll kan ändra kassaflödet men även skulden och framtida räntekostnader. Jämför därför effektiv ränta och total återbetalning, och spara bankens underlag så att nya villkor kan kontrolleras mot det ursprungliga avtalet. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov.
