Internränta är den ränta som gör att en investerings nettonuvärde blir noll. Den kan användas för att jämföra investeringens beräknade avkastning med företagets avkastningskrav eller kalkylränta.
Internräntan är den diskonteringsränta som gör investeringens nettonuvärde lika med noll. Den kan jämföras med företagets avkastningskrav, men bör inte användas ensam när investeringar har ovanliga kassaflöden.
När ett företag binder kapital under flera år behöver investeringen bedömas över hela den period där den väntas ge effekt. Det räcker alltså inte att bara jämföra inköpspriset med första årets besparing eller intäkt.
En investering på 1 miljon kronor kan exempelvis vara bättre än en investering på 700 000 kronor om den dyrare lösningen ger större och säkrare framtida kassaflöden. Kalkylen gör det möjligt att jämföra dessa betalningar på en gemensam grund.
Avkastningskravet spelar en central roll eftersom det speglar tid och risk. Ju högre krav företaget ställer, desto mindre väger betalningar långt fram i tiden. Kalkylen bör därför kompletteras med en bedömning av sådant som är svårt att uttrycka i kronor, exempelvis flexibilitet och strategisk betydelse.
Praktisk användning
Koppla begreppet till ett konkret mål, tydliga indata och ett mätbart utfall. Ange kundgrupp, volym, pris, kostnader, kapacitet och vilka antaganden som används. Testa flera scenarier och följ upp prognos mot verkligt resultat. Ta med administration, finansiering, skatt, returer och andra kostnader som lätt förbises. Dokumentera ansvarig person, beslutsdatum och när nästa kontroll ska göras. Avvikelser ska förklaras och leda till en uppdaterad kalkyl eller arbetsrutin. Underlaget ska vara begripligt för en annan granskare och sparas tillsammans med relevanta källor. Regler, villkor och marknadsdata kan ändras, så informationen behöver kontrolleras regelbundet. En enkel kontrollista minskar risken för felaktiga belopp, missade tidsfrister och beslut på inaktuella uppgifter. Ange kvarstående osäkerheter och hur de ska hanteras. Resultatet bör kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare och användare. Kontrollera dessutom att definitioner, datum och belopp stämmer överens mellan alla dokument. Planera nästa granskning utifrån risk, ekonomiskt värde och hur snabbt förutsättningarna förändras.
