En warrant är ett börshandlat värdepapper vars värde är kopplat till en underliggande tillgång. Den fungerar ofta på ett optionsliknande sätt men ges normalt ut av en bank eller annan emittent.
En köpwarrant kan öka i värde när den underliggande tillgången stiger och en säljwarrant när den faller. Hävstången gör att små rörelser kan ge stora procentuella förändringar. Emittentrisk, spread, löptid, lösenpris, paritet och volatilitet påverkar värdet. Produkten kan förfalla värdelös och är inte samma sak som en teckningsoption.
Nyckeltal och marknadsmodeller bygger på antaganden och historik. Jämför samma period, valuta och metod, gör flera scenarier och ta med avgifter, skatt, likviditet och risk. Ett enda mått räcker sällan.
Kontrollera också datum, antaganden och begränsningar i underlaget. Räkna på flera möjliga utfall och ta med avgifter, skatt och tidsperiod. Dokumentera vilka uppgifter du använder och följ upp beslutet när ekonomi, marknad, avtal eller regler förändras. Läs alltid fullständiga villkor och aktuell information från ansvarig myndighet, marknadsplats eller leverantör innan du genomför en ekonomisk transaktion i praktiken med egna pengar.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
