Konkurrensbaserad prissättning innebär att företagets pris sätts med konkurrenternas prisnivåer som en viktig utgångspunkt.
Prissättningsbegrepp används för att förstå hur företaget omvandlar sitt erbjudande till intäkter. Ett pris påverkar inte bara försäljningen utan även marginal, kundernas förväntningar och företagets position på marknaden. Därför bör prisbeslut ses tillsammans med kostnader, konkurrens och kundernas betalningsvilja.
Ett enkelt exempel är ett företag som säljer samma tjänst till flera kundgrupper. Genom att analysera kostnaden för leveransen, det värde kunden får och vilka alternativ som finns på marknaden kan företaget bedöma om priset bör vara lika för alla eller anpassas efter situationen.
När begreppet används i praktiken är det viktigt att följa utfallet efter en prisändring. Ett högre pris kan ge bättre marginal per försäljning men samtidigt minska volymen. Ett lägre pris kan öka efterfrågan men blir problematiskt om täckningsbidraget blir för litet.
För företaget är det därför klokt att följa både intäkt och marginal efter förändringar. Ett prisbeslut som ser bra ut per såld enhet kan ge ett sämre totalresultat om volymen faller kraftigt, och motsatsen kan gälla vid en prissänkning.
Praktisk användning och kontroll
För att bedöma konkurrens och prissättning behöver relevant marknad, kundgrupp och jämförbara erbjudanden definieras. Samla uppgifter om priser, kvalitet, volym, distributionskanaler, inträdeshinder och kundernas möjlighet att byta leverantör. Skilj en laglig konkurrensfördel från samarbete eller villkor som kan begränsa konkurrensen. Kalkylen bör visa kostnader, marginal, kapacitet och hur känsligt utfallet är för ändrade priser och volymer. Dokumentera datakällor och tidpunkt eftersom marknadsförhållanden förändras. Företag måste själva kontrollera att avtal och beteenden följer konkurrensreglerna. EU-kommissionen – konkurrenspolitiks vägledning och Tillväxtverkets företagsinformation ger stöd för den fortsatta analysen.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
