Burn rate beskriver hur snabbt ett företag förbrukar sina likvida medel när kassaflödet är negativt.
Burn rate mäts ofta per månad. Om ett företag förbrukar 500 000 kronor netto per månad visar måttet hur snabbt kassan minskar så länge utvecklingen fortsätter på ungefär samma sätt.
Måttet används främst när ett företag förbrukar mer pengar än den löpande verksamheten genererar, vilket är vanligt i tidiga tillväxtfaser eller under större investeringar. Fokus ligger på kassans uthållighet snarare än på det bokförda resultatet.
Ledningen kan exempelvis göra en basprognos för försäljning, löner och andra utbetalningar och sedan se hur länge befintlig kassa räcker. Om kostnaderna ökar snabbare än planerat eller en finansieringsrunda försenas förändras läget direkt.
Beräkningen är därför en ögonblicksbild, inte ett löfte om framtiden. Ett företag bör kombinera den med likviditetsprognoser och flera scenarier, särskilt när nästa finansiering eller vägen till positivt kassaflöde ligger långt fram.
Utvecklingen bör följas över flera perioder med samma definition. Då blir det lättare att skilja en verklig förändring i verksamheten från tillfälliga variationer eller ändrade beräkningssätt.
Praktisk tillämpning
Tillväxt- och kapitalmåttet behöver definieras konsekvent och stämmas av mot avtal, fakturering och kassaflöde. Burn rate visar hur snabbt likvida medel förbrukas, medan burn multiple relaterar kapitalförbrukning till tillväxt. CAC payback uppskattar hur lång tid det tar att återvinna kostnaden för en ny kund. CAGR beskriver en jämn årlig tillväxttakt mellan två tidpunkter men visar inte svängningar däremellan. Ett business case ska även ta med risk, alternativkostnad, investering, marginal och genomförandekapacitet. Dokumentera vilka kunder, kostnader, valuta och perioder som ingår. Gör känslighetsanalys för kundbortfall, pris, bruttomarginal och försäljningstakt så att beslutet inte bygger på en enda optimistisk prognos. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
