Nettoskuld

Nettoskuld är räntebärande skulder minus likvida medel och vissa kortfristiga finansiella placeringar.

Begreppet används för att bedöma hur mycket finansiell risk företaget tar genom lån och andra skulder. Skulder kan öka ägarnas avkastning när verksamheten går bra, men räntor och återbetalningar måste klaras även under svagare perioder.

Ett företag med stabila kassaflöden kan normalt bära mer skuld än ett företag med stora resultatvariationer. Banker och investerare tittar därför ofta på flera mått samtidigt, exempelvis skuldsättning, räntetäckning, kassaflöde och säkerheter.

Ett enskilt riktvärde passar inte alla branscher. Kapitalintensiva och stabila verksamheter kan ha andra normala nivåer än snabbväxande eller konjunkturkänsliga företag. Utvecklingen över tid och villkoren i låneavtalen är därför viktiga.

Utvecklingen bör följas över flera perioder med samma definition. Då blir det lättare att skilja en verklig förändring i verksamheten från tillfälliga variationer eller ändrade beräkningssätt.

Det är också viktigt att sätta måttet eller bedömningen i sitt sammanhang. Bransch, storlek, säsong och företagets egna mål kan påverka vilken nivå som är rimlig och hur förändringen bör tolkas.

Praktisk användning och kontroll

Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.

Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.

Källor

Rulla till toppen