Rörelsekapital är skillnaden mellan företagets kortfristiga tillgångar och kortfristiga skulder. Det visar hur mycket kapital som är bundet i den löpande verksamheten och används ofta för att analysera likviditet och finansieringsbehov.
Kundfordringar och lager är vanliga poster som binder rörelsekapital, medan leverantörsskulder minskar behovet eftersom leverantörerna i praktiken ger företaget kredit. Om kundfordringar och lager tillsammans är 2 miljoner kronor och kortfristiga rörelseskulder är 1,2 miljoner är nettobindningen 800 000 kronor i ett förenklat exempel.
Ett växande företag kan få stort behov av rörelsekapital även om det är lönsamt. Om försäljningen ökar snabbt måste kanske mer lager köpas in och fler kundfakturor finansieras innan pengarna kommer in. Företag arbetar därför med lagerdagar, kundkredittider och leverantörsvillkor för att förbättra kassaflödet. För mycket rörelsekapital kan vara ineffektivt, men för lite kan skapa betalningsproblem.
I praktiken bör företag följa Rörelsekapital över tid i stället för att bara titta på en enskild period. Då blir det lättare att se om en förändring är tillfällig eller om den visar en mer långsiktig utveckling i verksamheten.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
