Självkostnad är den totala kostnad som ett företag beräknar för en produkt, tjänst eller order när både direkta och en rimlig andel indirekta kostnader räknas med. Måttet används bland annat som underlag för prissättning och lönsamhetsanalys.
För en tillverkad produkt kan självkostnaden bestå av direkt material och direkt lön plus pålägg för exempelvis produktion, administration och försäljning. Om summan blir 800 kronor behöver priset normalt vara högre än detta för att företaget ska skapa vinst över tid.
Självkostnad skiljer sig från särkostnad eller rörlig kostnad, som bara tar med de kostnader som förändras med ett visst beslut eller en viss volym. På kort sikt kan ett företag ibland acceptera ett pris under självkostnad om ledig kapacitet finns och priset ändå täcker relevanta rörliga kostnader. På lång sikt behöver verksamheten däremot täcka även gemensamma och fasta kostnader.
För företag är Självkostnad mest användbart när det kopplas till ett konkret beslut. Ett ensamt nyckeltal eller en kalkyl säger sällan allt, så resultatet bör jämföras med tidigare perioder, budget och andra relevanta mått.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
