Produktivitet visar hur mycket resultat eller produktion som skapas i förhållande till de resurser som används. Resurserna kan vara arbetstid, maskintimmar, kapital eller andra insatser. Högre produktivitet betyder att mer kan produceras med samma mängd resurser eller samma produktion med färre resurser.
Om tio anställda tidigare producerade 1 000 enheter per vecka men efter en processförbättring producerar 1 200 enheter med samma arbetstid har arbetsproduktiviteten ökat. Det betyder dock inte automatiskt att kvaliteten eller lönsamheten har förbättrats.
Produktivitet kan öka genom bättre teknik, utbildning, effektivare processer eller minskat slöseri. Måttet måste alltid definieras tydligt eftersom olika verksamheter har olika typer av output. I en konsultverksamhet kan antal timmar vara ett dåligt kvalitetsmått, medan kundvärde eller intäkt per arbetad timme kan vara mer relevant. Produktivitet ska också skiljas från lönsamhet: ett produktivt företag kan ändå förlora pengar om priserna är för låga eller andra kostnader är höga.
En bra analys av Produktivitet kombinerar siffror med förståelse för verksamheten. Förändringar kan bero på både interna beslut och yttre faktorer som efterfrågan, priser, kapacitet eller konkurrens, och orsaken bör därför alltid undersökas.
Praktisk användning och kontroll
Koppla begreppet till en bestämd tidsperiod, ett tydligt mål och mätbara indata. Samla uppgifter om efterfrågan, bemanning, maskintid, lager, ledtider och kostnader. Beräkna både normal kapacitet och den kapacitet som faktiskt kan användas när underhåll, frånvaro och störningar räknas bort. Testa minst ett basscenario samt ett högre och ett lägre utfall. Identifiera flaskhalsar och ange vem som ansvarar för åtgärder och uppföljning. Jämför prognosen med verkligt utfall och uppdatera kalkylen när förutsättningarna förändras. Dokumentera datakällor, enheter och beräkningsmetod så att en annan person kan upprepa analysen. Tillväxtverkets och SCB:s material kan ge stöd för planering och relevanta jämförelsetal.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
