DuPont-modellen är en metod för att analysera ett företags lönsamhet genom att dela upp avkastningen på eget kapital i flera bakomliggande delar. I en vanlig version kopplas lönsamheten till vinstmarginal, kapitalomsättningshastighet och finansiell hävstång. Modellen hjälper till att visa varför avkastningen är hög eller låg.
Två företag kan ha samma avkastning på eget kapital men nå den på helt olika sätt. Det ena kan ha hög vinstmarginal men låg omsättning i förhållande till kapitalet. Det andra kan ha lägre marginal men använda kapitalet effektivare eller ha högre skuldsättning.
Genom uppdelningen blir analysen mer användbar än om man bara tittar på ett enda nyckeltal. Företagsledningen kan exempelvis se om förbättringar främst bör sökas i prissättning och kostnader, effektivare användning av tillgångar eller finansieringsstruktur. Samtidigt måste hög finansiell hävstång tolkas försiktigt eftersom större skuldsättning också ökar risken. DuPont-modellen är därför ett analysverktyg, inte en regel som säger vilken nivå som är bäst.
Praktisk användning
Nyckeltalet ska beräknas på samma sätt i varje jämförelseperiod. Dokumentera vilka resultatposter som ingår, vilka justeringar som gjorts och om beloppen är rapporterade eller normaliserade. Engångsposter, förvärv, ändrade redovisningsprinciper och valutaeffekter kan annars göra utvecklingen missvisande. Jämför nivå, marginal och kassaflöde. Ett bättre resultatmått betyder inte alltid mer pengar om kundfordringar eller lager binder kapital. Vid värdering ska jämförelsebolagen ha liknande affärsmodell, tillväxt, skuldsättning och redovisning. Spara formel och källdata så att beräkningen kan granskas. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Ange kontrollpunkter, ansvariga och datum i en rutin som hålls aktuell. Rutinen ska beskriva hur avvikelser rapporteras, rättas och kontrolleras på nytt efter åtgärd. Resultatet ska kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare och användare.
