Leverantörskredittid är den tid ett företag får på sig att betala en leverantörsfaktura. Den räknas normalt från fakturadatum eller annan avtalad utgångspunkt till förfallodagen. Kredittiden fungerar som en kortfristig finansiering eftersom företaget kan använda varan eller tjänsten innan betalningen görs.
Om en leverantör fakturerar den 1 mars med 30 dagars betalningsvillkor har kunden ungefär en månads leverantörskredit. Under den tiden finns en leverantörsskuld i bokföringen men pengarna ligger kvar på företagets konto.
Längre kredittider kan förbättra likviditeten, men företaget bör inte betala sent utöver avtalad tid. Försenad betalning kan leda till dröjsmålsränta, avgifter och sämre leverantörsrelationer. I kassaflödesanalys följs leverantörskredittid ofta tillsammans med lagerdagar och kundfordringsdagar. Ett företag som får längre tid att betala än det själv ger sina kunder kan få en bättre finansiering av rörelsekapitalet.
För företag är Leverantörskredittid mest användbart när det kopplas till ett konkret beslut. Ett ensamt nyckeltal eller en kalkyl säger sällan allt, så resultatet bör jämföras med tidigare perioder, budget och andra relevanta mått.
Praktisk användning och kontroll
Vid praktisk användning bör begreppet kopplas till rätt räkenskapsperiod, konto och verifikation. Börja med att samla fakturor, avtal, betalningsunderlag och andra handlingar som visar vad affärshändelsen avser. Kontrollera att datum, belopp, moms och motpart stämmer och att samma redovisningsprincip används mellan perioder. Bedöm om posten är en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad och om den ska periodiseras. Stäm av bokföringen mot bank, reskontra och huvudbok och dokumentera manuella bedömningar. Vid bokslut ska rimligheten prövas och avvikelser förklaras. Bokföringsnämndens vägledning och Skatteverkets information bör kontrolleras i aktuell version, eftersom redovisnings- och skatteregler kan ge olika behandling.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
