Bidrag per trång sektion är ett mått som används när ett företag har en flaskhals som begränsar produktionen. Den trånga sektionen kan till exempel vara en maskin, en viss typ av arbetstid eller ett material som det bara finns en begränsad mängd av. Då räcker det inte alltid att jämföra täckningsbidraget per produkt.
Anta att produkt A ger 500 kronor i täckningsbidrag men kräver två timmar i företagets flaskhals. Produkt B ger 350 kronor men kräver bara en timme. A ger då 250 kronor i bidrag per flaskhalstimme, medan B ger 350 kronor. Om den begränsade kapaciteten är just dessa timmar kan B därför vara mer lönsam att prioritera.
Måttet används främst för kortsiktiga beslut om hur en begränsad resurs ska utnyttjas. Målet är att få så stort totalt täckningsbidrag som möjligt från den kapacitet som finns. Det är viktigt att först identifiera den verkliga trånga sektionen. Om flaskhalsen förändras kan också prioriteringen mellan produkter ändras. På längre sikt behöver företaget dessutom ta hänsyn till fasta kostnader, investeringar och strategiska frågor.
Praktisk tillämpning
Bidrag per trång sektion uppstår när överföringskapaciteten i elnätet är begränsad och prisskillnader skapar ett ekonomiskt överskott. Måttet behöver beräknas med tydliga uppgifter om flöde, prisområden, tidsperiod och tillgänglig kapacitet. Utfallet påverkas av produktion, förbrukning, nätbegränsningar och marknadspriser och kan därför variera kraftigt. Den som analyserar värdet bör skilja faktisk intäkt från prognos och dokumentera datakällor och avgränsningar. Jämförelser över tid blir mest rättvisande när samma beräkningsmetod används. Aktuella regler och publicerade marknadsdata från ansvariga myndigheter och systemoperatörer ska kontrolleras innan slutsatser dras. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
