Throughput accounting är en ekonomistyrningsmetod som fokuserar på hur mycket pengar verksamheten genererar genom sitt begränsande produktionsflöde. Metoden är nära kopplad till Theory of Constraints och lägger stor vikt vid företagets flaskhals, alltså den resurs som begränsar den totala kapaciteten.
I stället för att fördela många fasta kostnader på varje produkt analyseras bland annat throughput, investeringar och rörelsekostnader. Företaget kan prioritera de produkter som ger störst bidrag i förhållande till den tid de använder den trånga sektionen.
Om en maskin bara har 100 tillgängliga timmar kan en produkt som ger lägre vinst per styck ändå vara bäst om den använder väldigt lite maskintid och därför skapar större totalt bidrag per flaskhalstimme. Metoden används främst för kortsiktig styrning och förbättring av flödet. På längre sikt måste företaget fortfarande beakta investeringar, kapacitetsförändringar och alla kostnader som krävs för verksamheten.
En bra analys av Throughput accounting kombinerar siffror med förståelse för verksamheten. Förändringar kan bero på både interna beslut och yttre faktorer som efterfrågan, priser, kapacitet eller konkurrens, och orsaken bör därför alltid undersökas.
Praktisk användning och kontroll
Koppla begreppet till en bestämd tidsperiod, ett tydligt mål och mätbara indata. Samla uppgifter om efterfrågan, bemanning, maskintid, lager, ledtider och kostnader. Beräkna både normal kapacitet och den kapacitet som faktiskt kan användas när underhåll, frånvaro och störningar räknas bort. Testa minst ett basscenario samt ett högre och ett lägre utfall. Identifiera flaskhalsar och ange vem som ansvarar för åtgärder och uppföljning. Jämför prognosen med verkligt utfall och uppdatera kalkylen när förutsättningarna förändras. Dokumentera datakällor, enheter och beräkningsmetod så att en annan person kan upprepa analysen. Tillväxtverkets och SCB:s material kan ge stöd för planering och relevanta jämförelsetal.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
