Leverantörsrisk är risken att en leverantör inte kan leverera rätt vara eller tjänst i rätt tid, kvalitet eller mängd. Risken kan bero på ekonomiska problem, kapacitetsbrist, teknikfel, politiska händelser, transporter eller att företaget är alltför beroende av en enda leverantör.
Om en fabrik bara har en leverantör av en kritisk komponent kan hela produktionen stanna om leverantören får problem. Även en liten komponent kan därför skapa stor ekonomisk skada om den saknas.
Företag hanterar leverantörsrisk genom exempelvis alternativa leverantörer, säkerhetslager, långsiktiga avtal och regelbunden uppföljning av leverantörernas ekonomi och kvalitet. Den lägsta inköpskostnaden är därför inte alltid det bästa valet om leveransrisken är hög. För kritiska varor kan det vara värt att betala mer för större säkerhet. Leverantörsrisk är en del av företagets bredare operativa risk och har blivit särskilt viktig i globala leveranskedjor.
När Leverantörsrisk används i en kalkyl är definitionen viktig. Två företag kan använda samma ord men räkna på något olika sätt, vilket gör att jämförelser blir missvisande om man inte först kontrollerar vilka poster som faktiskt ingår.
Praktisk användning och kontroll
Koppla begreppet till en bestämd tidsperiod, ett tydligt mål och mätbara indata. Samla uppgifter om efterfrågan, bemanning, maskintid, lager, ledtider och kostnader. Beräkna både normal kapacitet och den kapacitet som faktiskt kan användas när underhåll, frånvaro och störningar räknas bort. Testa minst ett basscenario samt ett högre och ett lägre utfall. Identifiera flaskhalsar och ange vem som ansvarar för åtgärder och uppföljning. Jämför prognosen med verkligt utfall och uppdatera kalkylen när förutsättningarna förändras. Dokumentera datakällor, enheter och beräkningsmetod så att en annan person kan upprepa analysen. Tillväxtverkets och SCB:s material kan ge stöd för planering och relevanta jämförelsetal.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
