Avkastning på eget kapital visar resultatet i förhållande till det kapital som ägarna har bundit i företaget. Nyckeltalet kallas ofta ROE, return on equity. En vanlig formel är resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Om årets resultat är 200 000 kronor och genomsnittligt eget kapital är en miljon kronor blir avkastningen 20 procent. Genomsnittet kan beräknas som eget kapital vid årets början plus värdet vid årets slut, delat med två. Mer detaljerade analyser kan justera både resultat och kapital.
Nyckeltalet visar hur effektivt ägarkapitalet har gett redovisat resultat, men det säger inte hela sanningen om verksamheten. Hög skuldsättning kan minska eget kapital i förhållande till tillgångarna och därmed höja ROE, samtidigt som räntor och finansiell risk ökar.
Ett negativt eller mycket litet eget kapital kan göra procentsatsen svår eller meningslös att tolka. Engångsvinster, nedskrivningar och kapitaltillskott kan också påverka jämförelsen. Kontrollera därför vilken resultatnivå, kapitaldefinition och tidsperiod som används. ROE bör läsas tillsammans med skuldsättning, kassaflöde, marginaler och avkastning på totalt eller sysselsatt kapital.
Praktisk tillämpning
Avkastning och värdering behöver bedömas med samma period, kapitalbas och riskmått. Kontrollera om resultatet anges före eller efter skatt, avgifter och inflation samt om jämförelsen använder ett relevant index. För ett företag bör nyckeltalet stämmas av mot resultat- och balansräkning. För värdepapper påverkar villkor, rösträtt, ränta, löptid och marknadslikviditet både pris och risk. Historisk utveckling ger ingen garanti för framtida resultat. Dokumentera därför beräkningsformel, datakälla och antaganden, gör känslighetsanalys och jämför flera scenarier innan ett avkastningskrav eller investeringsbeslut fastställs. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska också beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
