Balanserat styrkort är en styrmodell som följer verksamheten ur flera perspektiv. Exempelvis ekonomi, kunder, processer och utveckling.
Strategiska begrepp används för att tydliggöra hur företaget ska skapa värde och välja mellan olika sätt att använda sina begränsade resurser. De handlar därför inte bara om vad företaget vill göra, utan också om vad det väljer bort och varför.
Ett företag kan exempelvis behöva välja mellan att konkurrera med lågt pris, särskilda egenskaper eller en smal kundgrupp. Valet påverkar sedan produktutveckling, marknadsföring, kompetens, investeringar och vilka aktiviteter som måste fungera särskilt bra.
En strategi blir användbar först när den går att koppla till konkreta beslut och uppföljning. Om alla kunder, marknader och produkter samtidigt beskrivs som prioriterade blir riktningen otydlig. Därför behöver mål, resurser och arbetssätt hänga ihop med den valda inriktningen.
Den klassiska modellen kompletterar finansiella mått med perspektiv på kunder, interna processer samt lärande och utveckling. Tanken är att verksamheten inte ska styras enbart utifrån historiska ekonomiska resultat.
Praktisk tillämpning
Planeringsmåttet behöver bygga på tydliga definitioner, dokumenterade antaganden och en bestämd tidshorisont. I en backlog ska sannolikhet, leveransdatum och värde skiljas från bindande intäkter. En balansbudget ska hänga ihop med resultat- och likviditetsbudget, medan ett balanserat styrkort behöver koppla mål till mätbara indikatorer. Jämför utfall med plan och utred avvikelser i stället för att bara flytta dem framåt. Ansvarig person, datakälla och uppdateringsintervall bör anges. Gör flera scenarier när försäljning, kostnader eller finansiering är osäkra. Då blir underlaget användbart för beslut och mindre beroende av en enskild optimistisk prognos. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska också beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
