Inkrementell budgetering är en metod där nästa periods budget byggs genom att utgå från den nuvarande eller föregående budgeten och sedan justera beloppen. Förändringar kan exempelvis göras för inflation, löneökningar, planerad tillväxt eller särskilda besparingar.
Om en avdelning hade en budget på 2 miljoner kronor förra året och ledningen räknar med 3 procent högre kostnader kan nästa budget börja på cirka 2,06 miljoner innan andra justeringar görs. Metoden är snabb och enkel eftersom man inte behöver bygga varje kostnadspost från grunden.
Nackdelen är att gamla ineffektiviteter lätt följer med. Om en kostnad egentligen inte längre behövs kan den ändå fortsätta år efter år bara därför att den fanns i föregående budget. Metoden kan därför jämföras med nollbasbudgetering, där varje utgift i större utsträckning måste motiveras på nytt. Inkrementell budgetering passar bäst när verksamheten är relativt stabil och tidigare budgetar ger en rimlig grund för framtiden.
I praktiken bör företag följa Inkrementell budgetering över tid i stället för att bara titta på en enskild period. Då blir det lättare att se om en förändring är tillfällig eller om den visar en mer långsiktig utveckling i verksamheten.
Praktisk användning
Koppla begreppet till ett konkret mål, tydliga indata och ett mätbart utfall. Ange kundgrupp, volym, pris, kostnader, kapacitet och vilka antaganden som används. Testa flera scenarier och följ upp prognos mot verkligt resultat. Ta med administration, finansiering, skatt, returer och andra kostnader som lätt förbises. Dokumentera ansvarig person, beslutsdatum och när nästa kontroll ska göras. Avvikelser ska förklaras och leda till en uppdaterad kalkyl eller arbetsrutin. Underlaget ska vara begripligt för en annan granskare och sparas tillsammans med relevanta källor. Regler, villkor och marknadsdata kan ändras, så informationen behöver kontrolleras regelbundet. En enkel kontrollista minskar risken för felaktiga belopp, missade tidsfrister och beslut på inaktuella uppgifter. Ange kvarstående osäkerheter och hur de ska hanteras. Resultatet bör kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare och användare. Kontrollera dessutom att definitioner, datum och belopp stämmer överens mellan alla dokument. Planera nästa granskning utifrån risk, ekonomiskt värde och hur snabbt förutsättningarna förändras.
