Korgstorlek är ett mått på hur mycket en kund i genomsnitt köper vid ett köptillfälle. Begreppet används främst inom handel och e-handel och kan mätas som genomsnittligt ordervärde, antal produkter per order eller på andra sätt beroende på verksamheten.
Om en webbutik har 1 000 beställningar under en månad och säljer för totalt 500 000 kronor är det genomsnittliga ordervärdet, och därmed en möjlig form av korgstorlek, 500 kronor. Företaget kan försöka öka värdet genom paketpriser, merförsäljning eller fri frakt över en viss nivå.
Korgstorleken är viktig eftersom högre försäljning per kund kan öka omsättningen utan att företaget behöver skaffa lika många nya kunder. Samtidigt bör måttet följas tillsammans med marginal, returer och kundnöjdhet. En större varukorg är inte alltid bättre om rabatter eller dyra fraktkostnader gör affären mindre lönsam. Begreppet kan därför användas både som försäljningsmått och som underlag för marknadsföring och prissättning.
När Korgstorlek används i en kalkyl är definitionen viktig. Två företag kan använda samma ord men räkna på något olika sätt, vilket gör att jämförelser blir missvisande om man inte först kontrollerar vilka poster som faktiskt ingår.
Praktisk användning och kontroll
Koppla begreppet till en bestämd tidsperiod, ett tydligt mål och mätbara indata. Samla uppgifter om efterfrågan, bemanning, maskintid, lager, ledtider och kostnader. Beräkna både normal kapacitet och den kapacitet som faktiskt kan användas när underhåll, frånvaro och störningar räknas bort. Testa minst ett basscenario samt ett högre och ett lägre utfall. Identifiera flaskhalsar och ange vem som ansvarar för åtgärder och uppföljning. Jämför prognosen med verkligt utfall och uppdatera kalkylen när förutsättningarna förändras. Dokumentera datakällor, enheter och beräkningsmetod så att en annan person kan upprepa analysen. Tillväxtverkets och SCB:s material kan ge stöd för planering och relevanta jämförelsetal.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
